Föreningen Forskarbyn

Den 17 maj 2012 hade vi möte i kollegiet "evidensbasering". En av deltagarna berättade att nu skall även FHV (Företagshälsovården) evidensbaseras. Man kallar det evidensbaserad praktik. Sedan skall alla utbildas i den. Men samtidigt är detta en makthandling och standardisering.

Artikeln har visats 11 gånger

Den 18 april hade vi i Göteborg möte i kollegiet "samarbete eller sammansvärjning" för att förbereda oss inför samtalen på Open 2012.
Ungefär så här gick våra resonemang.

Artikeln har visats 12 gånger

José Luis Ramírez skrev denna uppsats inför en konferens om Retorik i Oslo 2006. Den hade för avsikt att visa att Retoriken kan uppfattas som en medveten och systematisk grundkunskap om människans förnuftsutövande och kunskapsutveckling i största allmänhet. Retoriken är inte en informell bastard av logiken. Retoriken är egentligen logikens grund och därmed grunden för allt vetenskapligt tänkande. Att retorikkunskapen i den sammanställning av Aristoteles' skrifter som vi lärt känna hamnat utanför Organon (Aristoteles "logiska" skrifter) är ett beklagligt misstag. Så var det dock inte hos de arabiska filosoferna som introducerade Aristoteles i den europeiska medeltiden. De höll samman alla uttrycksformer för den mänskliga förnuftsutövningen under samma tak. José Luis Ramírez - som under de senaste tjugo åren utvecklat en aristotelisk retorikgrundad humanvetenskaplig handlingsteori - har haft vänligheten att låta oss publicera denna artikel här på hemsidan som en orientering för den intresserade inför vårt samtal under hans avsnitt på konferensen. Artikeln finns bara som pdf.

Artikeln kan laddas ner som pdf här

Artikeln har visats 27 gånger

Hej,
det kommer en fortsättning på sop-historien som ni måste få ta del av.

Artikeln har visats 43 gånger

Bo Rothsteins undersökningar inom ramen för institutet för QoG (Quality of Government) vid Göteborgs Universitet tyder på att vi i Sverige inte är plågade av den typen av mutbrott som man vanligen tänker sig – det vill säga "pengar under bordet". Detta bekräftas också av att mutåklagarna har svårt att med hjälp av dagens lagstiftning "komma åt" många av de "affärer" som plågat Göteborg.

Vi diskuterar detta i Göteborg den 18 april - VÄLKOMMEN

Denna artikel kan laddas ner som pdf här

Artikeln har visats 49 gånger

Vi presenterar här Per Thorsells introduktion på Bålstamötet 23 mars 2012

Artikeln har visats 50 gånger

Denna text kan laddas ner som pdf här

I samband med Pers berättelse om Vindkraften och uttagsskatten vid Open 2011 kom jag att tänka på Aristoteles distinktioner mellan "Oikos nomos" och Kremastitik och mellan "bruksvärden" och "bytesvärden".  Hänvisningarna till Aristoteles har jag förstås hämtat från José Ramírez. Oikos nomos betyder enligt Ramírez ursprungligen hushållning och knyter an till bruksvärdet mellan krematistik handlar om penninghantering och knyter an till "bytesvärdet".

Jag tror inte att Aristoteles kan säga något om vår moderna ekonomi. Även om så vore, så riskerar jag att missförstå honom. I denna text använder jag istället hans begrepp som en hjälp att bättre beskriva en vardagsverklighet – vårt förhållande till vindkraften och andra tjänsteleverantörer mm – där språket inte verkar räcka till för att leda till relevanta analyser.

Artikeln har visats 41 gånger

Denna text kan laddas ner som pdf här

Föreningens verksamhet drivs i första hand genom att medlemmar under verksamhetsåret träffas i mindre grupper kring olika teman – så kallade kollegier. Dessa kollegier formas ”informellt” utifrån det gemensamma intresset för temat. Kollegiet försöker fördjupa sig i en upplevd problematik för att på så sätt förbereda en bredare diskussion om frågan – i första hand i föreningens öppna annonserade möten men förstås också som grund för samtalen i de andra sammanhang där föreningens medlemmar medverkar.

Just nu pågår 4 kollegier. Läs om dessa nedan. Anmäl dig gärna till •Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den• innan så att vi lättare kan planera det praktiska.

Mötesprogrammet kan laddas ner som pdf här

Artikeln har visats 80 gånger

Här kan Du läsa vår ordförande Monica Hanes brev till medlemmarna om planeringen inför Open 2012 och om fyra nystartade kollegier av vilka minst två kommer att ha öppna föreningsmöten under våren. Material från kollegierna hittar Du också här på hemsidan.

Medlemsbrevet kan laddas ner som pdf här

Artikeln har visats 198 gånger

Vår förening håller på att ta ett steg framåt som innebär att allt mindre ansvar för verksamheten kommer att läggas på mig och Monica Hane. Detta är alldeles förfärligt bra och vi är synnerligen glada för det. I denna process finns det dock anledning att påpeka att vi inte sett det som en nackdel att föreningen så länge kretsat kring våra specifika ambitioner och aktiviteter – snarare tvärtom. Om inte vi och föreningen haft nytta av varandra skulle det inte ha fungerat så länge som det gjort.

Läs mer av Bengt-Åkes tankar nedan

Texten kan laddas ner som pdf här

Artikeln har visats 96 gånger

Efter att ha varit sjukskriven för utmattning i några månader hade jag ett samtal med en kollega. Kollegan frågade varför jag inte krävt att få massage, yoga-kurs eller någon annan kul och läkande ”vårda-sig-grej”. För att återhämta mig borde jag riktigt unna mig själv något hälsosamt var den goda tanken. Jag har funderat varför jag upplevde kollegans förslag som lätt förolämpande och kom fram till att det viktiga för mig inte är den höga belastningen som sådan eller mitt eget ”mående”, utan att man försöker komma till rätta med de faktorer som bidrar till att skapa negativ stress. Den höga arbetsbelastningen är en följd av sådana faktorer men är inte ett problem som kan åtgärdas genom att lära mig att ta det lugnt och ”sätta gränser”. Det handlar snarare om problem i organisationen än om mina personliga svårigheter att ”hantera stress”. Jag misstänker dessutom att problemen på arbetsplatsen riskerar att förvärras genom att man betraktar dem som personliga. Gärna massage alltså, men först en ordentlig analys av arbetsplatsens problem.

Denna artikel kan laddas ner som pdf här

Artikeln har visats 85 gånger

Problemen med korruption kan enligt QoG beskrivas ungefär så här. Vi människor har en medfödd drivkraft att vara och försöka skapa rättvisa. Vi vill bli behandlade rättvist och vi vill agera rättvist mot andra. Vi upprörs när vi möter orättvisor. Vi mår dåligt om vi tvingas leva i sammanhang där orättvisan är vardag. I verksamheter, organisationer och nationer där korruptionen är stor blir därför livskvaliteten sämre och produktiviteten mindre än den skulle kunna vara om korruptionen varit låg.

Nu är det inte bara den mekaniska rättvisan det är fråga om – exempelvis att barnen skall få lika mycket julklappar eller veckopeng. Den grundläggande frågan är att människor upplevs vara schyssta mot varandra – eller med ett engelskt ord att man upplevs att vara "fair". Problemet med att vara "fair" är att vad som uppfattas vara "fair" varierar från samhälle till samhälle och från tidsålder till tidsålder.

Även hjälpsamhet och vänskapliga handlingar i form av gåvor kan i många sammanhang uppfattas vara "fair". Avvägningen av vad som i en speciell situation är "fair"  kan inte göras mekaniskt genom bestämmelser och lagar. Bedömningen måste stödjas av demokratiska samtal som visar på vilken avvägning som skall göras. Avsaknaden av demokratiska samtal gör det därför möjligt att fuska och därmed skapa det pervereterade samarbetet.

Ett exempel på en sådan problematik har illlustrerats av "Uppdrag Granskning" i det avsnitt som kommer efter diskussionen om taxi. Se denna länk.

Denna artikel kan laddas ner som pdf här

Artikeln har visats 63 gånger

Skriftväxlingen är ett experiment. Experimentet utgår från vår idé om det demokratiska samtalet som ett sätt att generera kunskap.

Den demokratiska dialogen behöver inte enbart knytas till möten.  Den kan också utformas som en skriftväxling. Ett av föreningens syften är av detta skäl att fler skall ha lust att vara med att skapa kunskap genom att skriva. Ett annat av föreningens syften är att bidra till en fördjupning och breddning av kunskapen genom samtal. Skrivandet måste därför vara både individuellt och gemensamt.

Artikeln har visats 407 gånger

Jag tror att skrivande och dialoger växer fram i ett speciellt klimat. Kanske hänger detta samman med användandet av ett språkbruk och en form av analyser som bygger på en horisontell diskurs snarare än en vertikal.  Monica brukar beskriva situationen som så att man känner att man befinner sig bland vänligt sinnade samtalspartner.

När jag i rubriken använder begreppet spelregler snarare än skrivregler vill jag också fästa uppmärksamheten på att det rör sig om ett samspel – ett gemensamt handlande – snarare än ett individuellt. I sitt inlägg efter Open 2011 under denna rubrik har Dan Gullmander formulerat ett antal sådana "regler" som jag tycker bör lyftas fram. Här är dom:

Texten kan laddas ner som pdf här

Artikeln har visats 273 gånger

Vad är egentligen samhällsfrågor? För mig har samhällsfrågor ett slags medborgarperspektiv (anspråk) på vad jag vill stärka, protestera eller förstå bättre i samhället som helhet. Således har alla professioner, offentliga organ, politiska system, samhällsinstitutioner en plats i samhället och samtidigt en funktion att bidra till detsamma. På så sätt kan jag i samtal höra hur våra – i samtalet formade – anspråk ställs på det konkreta exemplet och samtidigt på samhället som helhet. Jag menar förstås inte att man alltid måste forma medborgaranspråk för konstruktiva diskussioner, bara att jag ofta väljer att se mitt och övrigas samtalande ha denna parallella funktion.

Artikeln kan laddas ner som pdf här

Artikeln har visats 209 gånger

Arbetslivets transformation har lett fram till att den professionelle aktören, medskaparen, förväntas kunna ingripa i det som sker också när dialogen riskerar att spåra ur. I motsats till ”den lydige arbetstagaren” som väntar på att någon annan ska agera.

Inte sällan har man, när detta inte hänt, förklarat detta med att en vertikal diskurs har styrt och hindrat att alla kommit till tals. Man kan också uppmärksamma hur ”de styrda” agerar och kan förstärka den rådande diskursen. En tredje dimension, och en förbryllning jag vill dela med mig av i den här texten, är hur de ”icke styrda”, som har friheten i att agera och ta ansvar, ändå väljer att bidra till en vertikal diskurs, trots att valet att ansluta sig till en horisontell sådan, faktiskt föreligger.

Artikeln kan laddas ner som pdf här

Artikeln har visats 290 gånger

Under många av våra diskussioner i föreningen har jag fört fram bilden av termitstacken. Till leda tycker nog många. I efterdyningarna av Forskarbyn Open 2011 tycker jag att denna bild åter är relevant. Poängen är att termiternas beteende uppvisar en förvånansvärd funktionalitet trots att det tycks styras av relativt enkla interaktiva principer. Jag hävdar i denna reflektion att de exempel som togs upp på konferensen i hög grad har samma drag som byggandet av en termitstack Jag hävdar också att den destruktiva avarten av denna princip uppträdde i Hitlers Tyskland och Stalins Sovjet. Dessa var totalitära samhällen där samvetet och det mänskliga förnuftet inte kunde komma till tals. Mycket tyder därför på att vi kanske bevittnar totalitarismens återkomst.

Artikeln kan laddas ner som pdf här

Artikeln har visats 174 gånger

Varför kommer man inte till tals? Varför får ny kunskap inom vissa fält inte genomslag? Varför sprids inte goda exempel?  Två fenomen som med säkerhet är skulden till detta är "Semmelweisreaktionen" och "NIH (Not Invented Here)".

Så här beskrivs Semmelweisreaktionen av Semmelweis Society International (SSI)

Semmelweisreaktionen syftar på det förhållandet att upptäckten och påvisandet av betydelsefulla samband mellan etablerad social praxis och för samhället, eller individerna, destruktiva effekter bestraffas snarare än belönas.

NIH uppstår genom så kallad ”peer review” (granskningen av kunniga kollegor). Denna princip uppges vara grunden för all god vetenskap. ”Peer review” medför per definition NIH. I NIH finner man resonemang som exempelvis:

”Eftersom lösningen inte är gjord av oss som har erfarenhet av, och är experter på detta problem, så kan den knappast vara bra. Vi har ju helt andra erfarenheter. Som kunniga på området ser vi mängder av frågor och perspektiv som inte har beaktats osv.”

Dessa fenomen har, så vitt vi förstår, samma grund som de reaktioner som möter personer som påpekar missförhållanden på arbetet – whistleblowers – eller kritiserar slutsatser och beslut som fattas på alltför lösa grunder. De legitimerar maktmissbruk, mobbing och destruktiva arbetsförhållanden och är sannolikt ett av skälen till demokratins kris.  Denna artikel behandlar vilka principiella resonemang som kan beskriva dessa fenomen och redovisar ett konkret exempel då ett annorlunda forskningssätt baserat på "kunskapsfrågor i praktiken" kunnat erbjuda att man kan ta sig ur fällan.

Artikeln kan laddas ner som pdf här

Artikeln har visats 546 gånger

I en stort upplagd artikelserie i Dagens Nyheter under våren 2011 beskrev Maciej Zaremba sina intryck efter en rundresa och studiebesök i ett stort antal svenska skolor.  Artikelserien var synnerligen kritisk.  Ett citat från en intervju illustrerar grundtonen i artikelserien.

Vårt skolsystem är bland det värsta som finns. Det är elakt. Lurar ungdomar som har tretton IG i sitt slutbetyg att vifta med studentmössan.

Zaremba har precis som alla debattörer sina egna käpphästar och för fram egna förklaringar och analyser på sakernas tillstånd. De utgår alla från det skräckscenario han beskriver. Det är för övrigt samma skräckscenario om den dåliga skolan som ständigt refereras i de olika politiska utspel som görs och i de debatter som förs i massmedia. Vi tänkte inte ta upp klagomålen här utan bara konstatera att vi, liksom alla debattörerna, är djupt oroade över vad som nu händer inom hela vårt utbildningsväsende. Den diskussion som nu förs handlar inte om pedagogik utan om effektivitet och pengar. Det är inget fel med det om det inte vore så att de åtgärder som man tror skall effektivisera skolan riskerar att göra den sämre och mer ineffektiv.

Ladda ner artikeln som pdf här

Artikeln har visats 425 gånger

Vi har länge i föreningen resonerat om "det empiriska materialets plats". I vår artikel "Språkbrukets roll för självbild, demokrati och  verksamhetsutveckling" hävdar vi att offentliga "diskurser" kan vara ett viktigt empiriskt material. Ett sådant empiriskt material har den stora fördelen att det är tillgängligt för alla. Var och en kan därför dra sina slutsatser av samma material. Detta gör emellertid – som José Luis Ramírez påpekar – att man "ställs inför uppgiften att lyssna på vad språkandet säger och utifrån sammanhanget förstå vad språkandet visar". Detta är en förmåga som alla därför borde ha nytta av att praktisera.

Den oändligt och ofattbart tragiska händelsen i Norge har det goda med sig att den samtidigt givit oss ett utomordentligt exempel just på den typ av empiri som vi talat om i vår artikel. Gärningmannen har efterlämnat dokument som är mycket genomtänkta och avsedda att läsas av oss alla. Det är vad han själv vill säga – och inget annat.

Manifestet är därför ett trovärdigt, genuint och autentiskt empiriskt material. Frågan är vad manifestet säger och vad det visar. Här kan åsikterna skilja sig åt. Vi har därför satt ordet "rätt" inom situationstecken i José Ramírez analys. Klicka på "Läs mer" nedan för att läsa hans analys.

Bengt-Åke Wennberg och Monica-Hane

Artikeln har visats 606 gånger