Föreningen Forskarbyn

Jag tror att skrivande och dialoger växer fram i ett speciellt klimat. Kanske hänger detta samman med användandet av ett språkbruk och en form av analyser som bygger på en horisontell diskurs snarare än en vertikal.  Monica brukar beskriva situationen som så att man känner att man befinner sig bland vänligt sinnade samtalspartner.

När jag i rubriken använder begreppet spelregler snarare än skrivregler vill jag också fästa uppmärksamheten på att det rör sig om ett samspel – ett gemensamt handlande – snarare än ett individuellt. I sitt inlägg efter Open 2011 under denna rubrik har Dan Gullmander formulerat ett antal sådana "regler" som jag tycker bör lyftas fram. Här är dom:

Texten kan laddas ner som pdf här

Artikeln har visats 144 gånger

Vad är egentligen samhällsfrågor? För mig har samhällsfrågor ett slags medborgarperspektiv (anspråk) på vad jag vill stärka, protestera eller förstå bättre i samhället som helhet. Således har alla professioner, offentliga organ, politiska system, samhällsinstitutioner en plats i samhället och samtidigt en funktion att bidra till detsamma. På så sätt kan jag i samtal höra hur våra – i samtalet formade – anspråk ställs på det konkreta exemplet och samtidigt på samhället som helhet. Jag menar förstås inte att man alltid måste forma medborgaranspråk för konstruktiva diskussioner, bara att jag ofta väljer att se mitt och övrigas samtalande ha denna parallella funktion.

Artikeln kan laddas ner som pdf här

Artikeln har visats 118 gånger

Arbetslivets transformation har lett fram till att den professionelle aktören, medskaparen, förväntas kunna ingripa i det som sker också när dialogen riskerar att spåra ur. I motsats till ”den lydige arbetstagaren” som väntar på att någon annan ska agera.

Inte sällan har man, när detta inte hänt, förklarat detta med att en vertikal diskurs har styrt och hindrat att alla kommit till tals. Man kan också uppmärksamma hur ”de styrda” agerar och kan förstärka den rådande diskursen. En tredje dimension, och en förbryllning jag vill dela med mig av i den här texten, är hur de ”icke styrda”, som har friheten i att agera och ta ansvar, ändå väljer att bidra till en vertikal diskurs, trots att valet att ansluta sig till en horisontell sådan, faktiskt föreligger.

Artikeln kan laddas ner som pdf här

Artikeln har visats 139 gånger

Under många av våra diskussioner i föreningen har jag fört fram bilden av termitstacken. Till leda tycker nog många. I efterdyningarna av Forskarbyn Open 2011 tycker jag att denna bild åter är relevant. Poängen är att termiternas beteende uppvisar en förvånansvärd funktionalitet trots att det tycks styras av relativt enkla interaktiva principer. Jag hävdar i denna reflektion att de exempel som togs upp på konferensen i hög grad har samma drag som byggandet av en termitstack Jag hävdar också att den destruktiva avarten av denna princip uppträdde i Hitlers Tyskland och Stalins Sovjet. Dessa var totalitära samhällen där samvetet och det mänskliga förnuftet inte kunde komma till tals. Mycket tyder därför på att vi kanske bevittnar totalitarismens återkomst.

Artikeln kan laddas ner som pdf här

Artikeln har visats 77 gånger

Kollegierna har under verksamhetsåret 2010-2011 arbetat intensivt med "kunskap i praktiken" – som exempelvis varför goda praktiker inte får genomslag och de psykiska påfrestningar det innebär att inte komma till tals, inte komma till sin rätt och inte kunna komma till rätta med gemensamma verksamhetsfrågor. Arbetet presenterades på Föreningens Konferens Open 2011, Flera texter finns här på hemsidan och kommer att publiceras inför konferensen. Arbetet kommer också att fortsätta efter konferenbsen.

Varksamhetsberättelsen kan laddas ner som pdf här

Artikeln har visats 588 gånger

Varför kommer man inte till tals? Varför får ny kunskap inom vissa fält inte genomslag? Varför sprids inte goda exempel?  Två fenomen som med säkerhet är skulden till detta är "Semmelweisreaktionen" och "NIH (Not Invented Here)".

Så här beskrivs Semmelweisreaktionen av Semmelweis Society International (SSI)

Semmelweisreaktionen syftar på det förhållandet att upptäckten och påvisandet av betydelsefulla samband mellan etablerad social praxis och för samhället, eller individerna, destruktiva effekter bestraffas snarare än belönas.

NIH uppstår genom så kallad ”peer review” (granskningen av kunniga kollegor). Denna princip uppges vara grunden för all god vetenskap. ”Peer review” medför per definition NIH. I NIH finner man resonemang som exempelvis:

”Eftersom lösningen inte är gjord av oss som har erfarenhet av, och är experter på detta problem, så kan den knappast vara bra. Vi har ju helt andra erfarenheter. Som kunniga på området ser vi mängder av frågor och perspektiv som inte har beaktats osv.”

Dessa fenomen har, så vitt vi förstår, samma grund som de reaktioner som möter personer som påpekar missförhållanden på arbetet – whistleblowers – eller kritiserar slutsatser och beslut som fattas på alltför lösa grunder. De legitimerar maktmissbruk, mobbing och destruktiva arbetsförhållanden och är sannolikt ett av skälen till demokratins kris.  Denna artikel behandlar vilka principiella resonemang som kan beskriva dessa fenomen och redovisar ett konkret exempel då ett annorlunda forskningssätt baserat på "kunskapsfrågor i praktiken" kunnat erbjuda att man kan ta sig ur fällan.

Artikeln kan laddas ner som pdf här

Artikeln har visats 358 gånger

I en stort upplagd artikelserie i Dagens Nyheter under våren 2011 beskrev Maciej Zaremba sina intryck efter en rundresa och studiebesök i ett stort antal svenska skolor.  Artikelserien var synnerligen kritisk.  Ett citat från en intervju illustrerar grundtonen i artikelserien.

Vårt skolsystem är bland det värsta som finns. Det är elakt. Lurar ungdomar som har tretton IG i sitt slutbetyg att vifta med studentmössan.

Zaremba har precis som alla debattörer sina egna käpphästar och för fram egna förklaringar och analyser på sakernas tillstånd. De utgår alla från det skräckscenario han beskriver. Det är för övrigt samma skräckscenario om den dåliga skolan som ständigt refereras i de olika politiska utspel som görs och i de debatter som förs i massmedia. Vi tänkte inte ta upp klagomålen här utan bara konstatera att vi, liksom alla debattörerna, är djupt oroade över vad som nu händer inom hela vårt utbildningsväsende. Den diskussion som nu förs handlar inte om pedagogik utan om effektivitet och pengar. Det är inget fel med det om det inte vore så att de åtgärder som man tror skall effektivisera skolan riskerar att göra den sämre och mer ineffektiv.

Ladda ner artikeln som pdf här

Artikeln har visats 274 gånger

Vi har länge i föreningen resonerat om "det empiriska materialets plats". I vår artikel "Språkbrukets roll för självbild, demokrati och  verksamhetsutveckling" hävdar vi att offentliga "diskurser" kan vara ett viktigt empiriskt material. Ett sådant empiriskt material har den stora fördelen att det är tillgängligt för alla. Var och en kan därför dra sina slutsatser av samma material. Detta gör emellertid – som José Luis Ramírez påpekar – att man "ställs inför uppgiften att lyssna på vad språkandet säger och utifrån sammanhanget förstå vad språkandet visar". Detta är en förmåga som alla därför borde ha nytta av att praktisera.

Den oändligt och ofattbart tragiska händelsen i Norge har det goda med sig att den samtidigt givit oss ett utomordentligt exempel just på den typ av empiri som vi talat om i vår artikel. Gärningmannen har efterlämnat dokument som är mycket genomtänkta och avsedda att läsas av oss alla. Det är vad han själv vill säga – och inget annat.

Manifestet är därför ett trovärdigt, genuint och autentiskt empiriskt material. Frågan är vad manifestet säger och vad det visar. Här kan åsikterna skilja sig åt. Vi har därför satt ordet "rätt" inom situationstecken i José Ramírez analys. Klicka på "Läs mer" nedan för att läsa hans analys.

Bengt-Åke Wennberg och Monica-Hane

Artikeln har visats 402 gånger

En första etapp i ett av de föreslagna delprojekten har fullföljts trots att det stora projektet fick avslag. De fem största företagen i Svartå intervjuades med syftet att nyansera bilden av näringslivet i en glesbygd. Arbetet bekräftade den grundläggande hypotesen att glesbygdens industrier är väl så organisatoriskt, tekniskt och affärsmässigt framstående som stora industrier i storstadsområdena.

Glesbygdens industrier är minst lika innovativa som de stora och utgör en väsentlig potential när det gäller välfärdsutveckling i Sverige. De är dessutom för närvarande en outnyttjad resurs i utbildningssammanhang.

Rapporten

” Framtidens arbetsliv finns redan i Svartå – en demonstration av vad man kan utläsa av en andra ordningens företagskarta?”

kan laddas ner som pdf här.

Artikeln har visats 265 gånger

I januari 2011 deltog jag i en utforskande dialog under rubriken ”Finns det verkligen inga alternativ till medarbetarenkäter”, arrangerad av föreningen Forskarbyn. Nedan har jag skrivit ned mina tankar efter dialogen.

Denna artikel kan laddas ner som pdf här

Artikeln har visats 438 gånger

Reflektioner med anledning av Inglehart-Welzels WorldValueSurvey

Vi har som två medlemmar i Föreningen Forskarbyn Ölsdalen sedan länge försökt belysa vilka nya fackliga strategier som kan tänkas växa fram i det moderna arbetslivet. Frågan har blivit betydelsefull för oss genom att vi liksom föreningens medlemmar i våra arbeten konfronteras med arbetslivets nya frågor och den fackliga positionen inför dem. Vi ser ett stort behov av konstruktiva fackliga strategier som kan minska ohälsan och bidra till ett mer produktivt arbetsliv.

Den konkreta och faktiska grunden för att vi anser att det finns ett behov av nya fackliga strategier är arbetslivets transformation. Med transformation menar vi i detta fall övergången till det som ofta kallats ett "kunskapssamhälle". I föreningen har vi konstaterat att det karaktäristiska för denna transformation är att den i vår kultur sedan länge etablerade gränsen mellan teori och praktik allt mer har suddats ut.

Därmed förändras relationerna mellan ledning, tjänstemän och arbetare, mellan politiker och medborgare och mellan experter och lekmän. Utvecklingen verkar leda till krav på omriktning för många institutioner som hämtar sin identitet från det gamla industrisamhället. Gränslösheten tycks också skapar en auktoritets- och normupplösning vilken påverkar hela samhället. Så vitt vi förstår omfattar denna förändring också den fackliga rörelsen som har behov av att söka sig en ny roll.

Artikeln kan laddas ner som pdf här

Artikeln har visats 311 gånger

Vi vill känna oss säkra i trafiken. Därför har vi körkort. Körkortet är en förtroendehandling. Denna bygger på att trafikundervisning och förarprov genomförs på ett omdömesgillt sätt.

En stor internationell genomgång av trafiksäkerhetsproblematiken indikerar emellertid att den gamla undervisningen och prövningen är föråldrad med hänsyn till den komplexa trafiksituation som nu finns. Den så kallade GADGET-utredningen erbjuder helt nya resonemang som pekar på möjligheten att utveckla en helt ny och bättre trafiksäkerhetskultur. För att denna skall kunna uppstå krävs emellertid att majoriteten av förarna förstår de nya utgångspunkterna. Innehållet och meningen med körkortet måste förändras. Eftersom vi alla är beroende av en bättre trafiksäkerhet har vi alla anledning att engagera oss i detta problem.

Denna artikel kan laddas ner som pdf här

Artikeln har visats 413 gånger

Några av oss hörde på Bo Rothsteins föredrag om "Korruption som samhällsfenomen på Bokia på Kungsportsavenyn i Göteborg.  Här följer några korta reflektioner i anledning av föredraget.

Artikeln har visats 842 gånger